På ungefär en halv kilometers radie från Borgå torg står i dagsläget flera gamla hus tomma och förfaller. En del är fyllda med klotter och fönstren är krossade. De flesta är i behov av dyra renoveringar eller så väntar de på politiska beslut och nya detaljplaner för att möjliggöra en lönsam renovering eller nybygge. Några exempel är Strömborgska skolan, Borgågården och Näse gård.
Ju längre husen står tomma, desto mer förfaller de, samtidigt som staden måste stå för underhåll på tiotusentals euro årligen. Det finns bättre användningsändamål för dessa summor. Många av de tomma husen har förutom ett ekonomiskt värde också ett känslomässigt värde, vilket ofta försvårar beslutsprocessen och gör den utdragen. Det är därför viktigt att vi medvetet söker alternativa lösningar vilka samtidigt gynnar stadens plånbok.
Ett gott exempel är den nya planen för Teboils hus, där funkisbyggnaden bevaras för framtiden, men samtidigt möjliggörs nybygge på samma tomt. Det är inte en hållbar lösning att låta husen stå tomma och förfalla, och det blir dyrt om staden ska börja renovera dem. Genom detaljplanen kan man t.ex. skydda utsidan av byggnader för att behålla stadsbilden, men samtidigt möjliggöra att en privat aktör kan utveckla fastigheten. Det handlar om flexibilitet och samarbete mellan Borgås förvaltning, politiker och museum.
Då det kommer till de övergivna husen som är i privat ägo har staden inte så många möjligheter att inverka. Här har vi t.ex. Etolahuset, Hopea-kvarteret och Brunbergs gamla godisfabrik. Husen är för tillfället skyddade, men kunde staden eventuellt lätta på eller häva skydden för att skapa bättre förutsättningar för ägarna att kunna utveckla fastigheterna?
Det behövs lösningar för de tomma husen. En del planer finns redan, men beslutsprocessen bör effektiviseras och prioriteras. Borgå är en växande stad och det finns behov av centrumboende. För tillfället köps alla tomter upp och efterfrågan är stor. Om staden ska lägga flera miljoner på att utveckla Borgå torg, behövs det flera invånare till centrum. Annars står vi där i slutändan med ett vackert men livlöst torg omgivet av tomma, förfallande byggnader.
Emilia Mattsson, medlem i stadsutvecklingsnämnden (SFP)
Elin Andersson, ordförande i bygg- och miljönämnden (SFP)
Orginal text
Hållbara lösningar för Borgås tomma hus
Då man går runt i centrum ser man flera gamla hus som står tomma och förfaller. På ungefär en kilometers radie från Borgå torg har vi för tillfället helt för många tomma stående hus. Många av dem är tomma för att de väntar på dyra renoveringar eller politiska beslut. Några exempel är Strömborgska skolan, Borgågården och Näse gård.
Det som många kanske inte tänker på då de går förbi de tomma husen är att det de facto kostar staden att upprätthålla de tomma husen flera tiotusentals euro per år. Det är pengar bort från annan verksamhet.
Många av de tomma husen har förutom värde i fastigheten också känslomässigt värde vilket ofta försvårar processen. Det är viktigt att vi hittar kompromisslösningar som majoriteten av invånarna kan stöda och som samtidigt gynnar stadens plånbok. Ett gott exempel är den nya planen för Teboils hus, där den unika funkisbyggnaden bevaras för historien, men vi möjligggör även utbyggning för höghus på samma tomt. Det är inte en hållbar kompromiss att låta de tomma husen stå och göra ingenting. Husen blir inte i bättre skick och förlorar värde varje år.
De tomma husen som är i Borgå stads ägo behöver vi hitta lösningar för så snabbt som möjligt. Men då vi talar om hus i privat ägo blir det svårare. Här har vi t.ex. Etolahuset, Hopeas kvarter och Brunbergs gamla fabrik. Husen är för tillfället skyddade, men kunde staden lätta på skyddet för att skapa bättre förutsättningar för vinstbringande verksamhet för ägarna? Det ger inte en bra bild av staden att husen är öde och fulla av klotter.
Borgå stad har positiv inflyttning och vi behöver flera bostäder till centrum. För tillfället köps alla tomter upp och efterfrågan är större än utbudet. Om staden ska lägga flera miljoner på att utveckla Borgå torg, så behövs det flera invånare till centrum så vi inte står där sedan med ett vackert men livlöst torg.
Undertecknade tycker att Borgå borde prioritera lösningar för dessa tomma hus och vi vill se snabbare beslutsfattning.
Emilia Mattsson, medlem i stadsutvecklingsnämnden (SFP)
Elin Andersson, ordförande i bygg- och miljönämnden (SFP)